I takt med den framskridande digitaliseringen av samhället efterfrågas digitala kvitton i allt högre grad, av både konsumenter och företag. Att registrera och spara fysiska kvitton är resurskrävande och dåligt anpassat till moderna arbetsplatser där många helt eller delvis arbetar på distans. Sättet som digitala kvitton produceras och hanteras på idag underlättar för bedrägerier och försvårar skattekontroll. Kvitton kan enkelt kopieras och ett kvitto kan till exempel användas för att göra avdrag och få tillbaka moms i flera företag. Momsbedrägerier är ett omfattande problem som enbart inom EU uppskattas uppgå till 300-800 miljarder SEK per år.

Skatteverket och Kairos Future gav därför Iteam i uppdrag att utforska tekniska lösningar för att möjliggöra en säker hantering med en ny typ av digitala kvitton.

Ökad säkerhet med bibehållen integritet

Vår lösning innebär att digitala kvitton omvandlas till hashvärden, vilket är oigenkännliga textsträngar som blir unika för varje kvitto. Genom att dessa hashvärden signeras digitalt med stark kryptering kan kvittonas legitimitet sedan garanterat verifieras. Det digitala kvittot hos den som gjort köpet. Eftersom ett hashningen inte kan reversas, d.v.s. kvittots innehåll kan inte fås fram utifrån hashvärdet, gör detta att den enskilde individens integritet bevaras och att säljarnas försäljningsdata inte läcker ut. Samtidigt kan kontrollerande myndigheter utföra kontroller för att säkerställa att ett kvitto är äkta, att transaktionen har ägt rum och att inte samma digitala kvitto har använts flera gånger. Detta självreglerande system möjliggör även automatkontering vilket underlättar kvittohantering för affärer, slutkunder och redovisningsaktörer.

Under projektet tog vi fram en prototyp som demonstrerar ett komplett flöde från att ett kvitto registreras i en butik till att det attesteras i ett företags ekonomisystem.



Vår prototyp bygger i huvudsak på tre hypoteser:



Vi kan avskaffa behovet av arkivering av fysiska kvitton.

Kryptoteknik kan hjälpa oss minska momsbedrägerier.

Genom att skapa förutsättningar för integrationer med ekonomisystem kan vi möjliggöra automatkontering och minska manuell administration.



Vi har utifrån dessa hypoteser utforskat möjliga tekniska lösningar för att skapa digitala kvitton och vilka avvägningar som finns genom att bygga en prototyp. Det utforskande arbetssättet har bidragit till att identifiera och hantera tekniska hinder löpande under projektets gång. All kod som skapats under projektet är open source och tillgänglig på Github. Genom att vara transparenta hoppas vi på att inspirera samt ge andra möjligheten att lära av och bygga vidare på det vi gjort.

Sättet som digitala kvitton produceras och hanteras på idag underlättar för bedrägerier och försvårar skattekontroll. Kan man skapa ett digitalt fingeravtryck för varje kvitto utan att samtidigt samla på sig för mycket data om människors beteenden?

Skatteverket

Säkra kvitton genom kryptoteknik

Skellefteå kommun har höga ambitioner inom digitalisering med ledstjärnan “om vi skall kunna utvecklas som kommun och region måste vi tillvarata hela bygdens förutsättningar när det gäller att leva, bo och verka”. Kommunen har uppskattat att lärare i kommunens skolor lägger cirka 16 000 timmar per år på närvaroregistrering, och har identifierat det som ett utmärkt område för effektivisering med digitala medel.

Under 2019 inledde därför Skellefteå kommun pilottester med effektivare sätt att registera närvaro på en av sina gymnasieskolor - det mest framgångsrika använde ansiktsigenkänning. Man genomförde innan start ett omfattande utredningsarbete kring hur GDPR skulle påverka projektet och vilka åtgärder som måste vidtas som konsekvens. Bland annat var deltagande i pilottesterna helt valfritt, man hämtade in samtycke från både elever och deras målsmän och man isolerade den tekniska utrustningen både fysiskt och elektroniskt från omvärlden. Trots detta ledde en tillsyn från Datainspektionen till en sanktionsavgift mot kommunen. Eftersom Skellefteå kommun tror på digitalisering som en positiv kraft har kommunen har överklagat Datainspektionens beslut till Kammarrätten.

Parallellt med den juridiska processen kontaktade Skellefteå kommun Iteam för hjälp med att se om en annan teknisk lösning skulle kunna lösa utmaningen att använda ansiktsigenkänning i skolmiljö utan att bryta mot Datainspektionens hårda GDPR-tolkning. Lösningen blev en helt ny hantering av känsliga personuppgifter som inte bygger på medgivande till att kommunen lagrar personuppgifter - den bygger istället på att kommunen inte alls lagrar några personuppgifter. Konceptet heter Egendata och bygger på att varje elev lagrar personuppgifterna på en plats som de själva kontrollerar. Elevens ansiktsmodell lagras med en stark kryptering och eleven kan därefter dela ut en nyckel till kommunen som då kan läsa in modellen när den behövs för närvarokontrollen. Informationen finns bara i minnet på systemet som genomför ansiktsigenkänningen, och eleven kan via en mobilapp när som helst återkalla nyckeln man delat till kommunen och därmed stoppa tillgången till personuppgifterna. Hela projektet har präglats av sin explorativa natur och har inneburit ett mycket nära samarbete mellan Iteam och kunden, med en spännande mix av teknisk, juridisk och verksamhetsnära kompetens.

Nytt lösningsförslag inskickat till myndigheten

Den nya arkitekturen för lagring av personuppgifter hos personuppgiftslämnaren själv möjliggör att användningen av personuppgifterna ses som ett avtal istället för ett medgivande. Det stora fokuset på kryptering, transparens och direktkontroll hos användaren som är kännetecknande för Egendata talar för ett nytt och positivt besked från Datainspektionen. En ansökan om förhandssamråd kring den nya lösningen är nu inskickad och väntar på svar från myndigheten.

Kan man använda ansiktsigenkänning för att registrera närvaro i en skola? Vi hjälpte Skellefteå att försöka hitta en teknisk lösning som skyddade integriteten.

Skellefteå ansiktsigenkänning

Kan man göra det på ett integritetssäkert sätt?

Ansiktsigenkänning för skolan

Tjejjouren Väst är en ideell förening som arbetar för att stärka tjejers rättigheter och motarbeta den ökande psykiska ohälsan bland unga tjejer. Man arbetar med nätbaserat stöd i form chat och mail, men har identifierat att man skulle kunna nå fler unga tjejer och erbjuda stöd i fler former genom en egen mobilapp. Därför vände sig Tjejjouren Väst till Iteam för att ta fram den nya appen Stella.

Som ideell förening hade man förstås en begränsad budget, och därför var också teamet från Iteam litet. För att kunna skapa mesta möjliga värde arbetade vi utifrån att ta fram en MLP - “Minimum Loveable Product”. Vårt största fokus var att allt vi gjorde skulle vara värdefullt för användarna. Det var av yttersta vikt att kunna släppa tjänsten så snart som möjligt, eftersom behovet är stort och hjälpen inte kan vänta.

Resultatet är appen Stella, som kan erbjuda stöd även då chatten inte är öppen. Med hjälp av appen kan tjejer få hjälp dygnet runt. I appen finns information, stöd och hjälp kring ämnen som kan vara svåra att prata om. Där kan de läsa om var de kan vända sig om någon gör dem illa, om de mår dåligt eller om de behöver annat stöd.

I appen kan användarna föra dagbok och direkt använda chatten under Tjejjouren Västs öppettider. Det finns övningar som syftar till att öka känslan av trygghet, till exempel om man har svårt att sova, känner oro eller panik.

Den största utmaningen i projektet var att kunna göra mesta möjliga med begränsade medel. Vi följde en agil arbetsprocess där man fokuserar på att hela tiden fokusera på en funktion i taget och alltid slutföra något som är värdefullt för användarna. När det som i detta projekt finns en stor osäkerhet i hur långt man kommer hinna på en begränsad tid garanterar detta arbetssätt att man säkerställer att all tid leder till ett ökat värde.

Mobilapp ger unga tjejer stöd dygnet runt

Stella - Tjejjouren Väst

Sveriges Allmännyttas digitaliseringsinitiativ

Sveriges Allmännytta samlar Sveriges 300 kommunala bostadsbolag. Cirka 100 av dessa deltar i Digitaliseringsinitiativet som är en gemensam satsning för att förstärka och accelerera medlemsbolagens digitalisering. En stor utmaning i bolagens digitalisering är de omfattande inlåsningseffekterna i branschen. Sveriges Allmännyttan har därför varit drivande i utvecklingen av en branschgemensam öppen API-standard, fastAPI. FastAPI ska möjliggöra utbyte av information mellan system oavsett leverantör, vilket möjliggör integrationer mellan system och nya tjänster.

För att öka förståelsen för och därigenom användningen av fastAPI och locka till sig fler tredjepartsutvecklare gav Sveriges Allmännytta Iteam i uppdrag att göra en nulägesanalys av fastAPI, och att skapa en tillämpning baserad på fastAPI åt ett av de medlemsbolag som deltar i Digitaliseringsinitiativet.

En viktig del av analysen av fastAPI handlade om developer experience, DX. Under processen att både lära sig fastAPI och bedöma enkelheten i att använda de identifierade vi ett antal trösklar som kommer kunna åtgärdas för att skapa en kortare startsträcka och snabbare förståelse hos utvecklare som ska börja utveckla tillämpningar.

Utmaningen i uppdragets andra halva var att skapa en värdefull tillämpning för ett medlemsföretag. Detta i syfte att i förlängningen öka intresset för att beställa, kravställa och använda fastAPI hos medlemsbolagen. I uppdraget utgick vi från en version av fastAPI med läsmöjligheter bara till de mest grundläggande affärsentiteterna, som kontrakt, hyresgäster och lägenheter. Många av de tillämpningsidéer som finns hos medlemsbolagen handlar t.ex. om felanmälan och ärenden, vilket finns i senare versioner av fastAPI. Genom att visa på nyttoeffekter redan med grundläggande funktionalitet och möjlighet att kombinera information från olika system ökar intresset hos både bostadsbolag och systemleverantörer att vidareutveckla API:et.

Tillsammans med medlemsbolaget Vätterhem hittade Digitaliseringsinitiativet och Iteam en verkligt värdeskapande tillämpning i form av automatisk spårning av otillåten andrahandsuthyrning. Förutom att så många som 50 000 hyresgäster inte får tillgång till en hyresrätt som de borde i enlighet med kötid o.s.v. medför otillåten andrahandsuthyrning en rad andra problem form av ökad otrygghet för grannarna, ofta oskäliga andrahandshyror (vilket är olagligt sen oktober 2019) och tydliga kopplingar till annan brottslighet som bidragsbrott.

Iteam tog fram en första version till en tjänst för förenklad användning av fastAPI, som både omtolkar dataformatet till ett mer lättanvänt format och ger större hjälp med färdigpaketerade anrop med vanliga sätt att filtrera och koppla ihop olika informationsobjekt. Baserat på den nya tjänsten byggdes sen i samarbete med Vätterhem en tjänst som automatiskt jämför adresserna i hyreskontrakten med hyresgästernas folkbokföringsadress. Adresser som inte överensstämmer skickas för granskning till en mänsklig användare, som kontrollerar om det finns giltiga skäl till skillnaden, eller om ärendet ska utredas grundligare. Den här jämförelsen av adresser görs redan, men manuellt genom uppslag och dokumentation i excelark.

"Den största framgången är helt klart att vi har lyckats digitalisera en manuell process. Det kanske ser ut som en enkel sak att matcha ihop två källor, men från ett utgångsläge där man använder papper och penna och excel så är det en stor förbättring" Erika Strandberg, projektledare Sveriges Allmännytta

Utifrån den Minimum Viable Product som togs fram i en agil arbetsprocess, finns många idéer till vidareutveckling. Eftersom tjänsten är webbaserad och bygger på fastAPI kan den med minimal insats också installeras och tas i bruk hos andra medlemsbolag. En viktig pusselbit i projektet var också att paketera tjänsten i form av en Docker-stack som kan installeras på valfri server som kör Docker, för att göra både drift och återanvändbarhet så stor som möjligt.

Du kan läsa mer om projektet hos 

Tryggare boendemiljö med automatisk spårning av olaglig andrahandsuthyrning

Matcha kontraktet

Matcha Kontraktet

Iteams samarbete med Vimla började redan innan varumärket ens var färdigställt. Telenor kom till oss med en idé om att starta en schysstare mobiloperatör, från grunden. Tanken var att se sina kunder som medlemmar och låta dem vara delaktiga i hur tjänster och funktioner skulle utvecklas för att lösa deras behov. Tillsammans utformade vi upplägget för hela varumärket, där man istället för att subventionera mobiler istället satsade på låga fasta priser, abonnemang utan bindningstid och inga dolda avgifter.

Iteam fick i uppdrag att bygga Vimlas digitala plattform utifrån de krav som finns hos en nytänkande mobiloperatör. Ett strategiskt val var att helt ta bort telefonsupporten och istället bygga en community kring varumärket. Diskussionsforumet som communityn kretsar kring möjliggör samtidigt användarsupport från Vimla och att medlemmarna hjälper varandra med återkommande problem. Medlemmarna får en naturlig plats att interagera med varumärket och kan direkt påverka vilka nya tjänster som ska tas fram och vilka irriterande moment som ska prioriteras högst för åtgärd.

På samma sätt som Vimla vill knyta sina kunder närmare sig och gör de till medlemmar ville de arbeta nära sina leverantörer.


Vi känner att vårt team på Iteam är mer som kollegor än leverantörer. Istället för att skriva en teknisk kravspecifikation att arbeta efter, så samarbetar vi kontinuerligt för att utveckla funktionalitet. Detta arbetssätt har gjort att vi kommit mycket längre än vi nånsin kunnat tro eftersom det varit så effektivt.

Johan Littorin
Grundare och chef för Vimla

En viktig komponent i Vimlas digitala plattform som Iteam har utvecklat är medlemsappen. I den medlemmar kan hantera sitt abonnemang - få full översikt över fakturor, utnyttja surfmängd, koll på sparad surfmängd mellan månader (vilket Vimla var först i sverige med att införa) och även göra ändringar som att aktivera utlandssamtal, byta betalsätt eller sätta abonnemanget på paus. Funktionerna i appen utvecklades också som en webbtjänst, för de medlemmar som hellre hanterar sina abonnemang från sin dator.

Som ryggrad i plattformen utvecklade Iteam ett REST-baserat API. API:et fungerade både som backend för de egna kanalerna i form av medlemsapp och webb, som nav för integrationer mellan interna system och som kontaktpunkt för integrationer med tredjepartstjänster som betaltjänster. API:et håller samman datautbyte och orkestrering av affärsprocesser.

När Vimla gick över till ett mjukvarudefinierat nät (SDN) fick Iteam i uppdrag att bygga den första tillämpningen - appen Filter där medlemmarna kan blockera samtal från utvalda nummer och istället få pushnotiser (eller ingenting alls) när någon ringer från dem.

Vimla är idag den teleoperatör som har högst s.k. Net Promoter Score (NPS), vilket betyder att deras medlemmar i högre grad än andra operatörers kunder rekommenderar sin tjänst till andra. Flera år i rad har Vimla vunnit “årets mobiloperatör” på Telekomgalan.

Digital plattform som strategisk framtidssatsning

Vimla

Från idé till Sveriges bästa mobiloperatör

Vi hjälper TRR att ta en proaktiv roll på arbetsmarknaden och svara på kundernas behov om kompetensförsörjning. Detta kommer på sikt att resultera i en plattform där TRRs kundföretag kan ta del av hela TRRs erbjuande digitalt. Syftet är att detta både ska höja servicenivån och frigöra tid för TRRs medarbetare för att prioritera personliga möten istället för administration. De första stegen i denna resa är tjänster för att hitta nya rekryteringar utifrån unika kravprofiler samt stöd och rådgivning vid omställning.

Vårt arbete med utvecklingen genomsyras av ett hypotesdrivet arbetssätt där vi vägleds av användarnas behov. Vi identifierar målgruppernas behov genom intervjustudier, definierar effektmål och prioriterar de viktigaste behoven. Genom att arbeta målstyrt synliggörs hela kedjan, från de effekter vi vill uppnå till hur vi konkret tillgodoser behoven.

Utvecklingen av funktionalitet har sedan skett i korta cykler. Vi har använt oss av metoden designsprint där vi tillsammans utforskat och utvärderat olika lösningar. Vi har iterativt definierat och testat hypoteser mot verkliga användare.

Tiden då anställda belönas med en guldklocka efter år av trogen tjänst är förbi. Samhället rör sig ständigt och ställer högre krav på företagens förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Ny teknik och digitala system automatiserar rutinarbeten.

Vad kommer digitalisering, gig-ekonomi och automatisering få för konsekvenser för HR-avdelningarna? Och hur kommer jobbmatchning se ut i en värld som är helt digitaliserad? TRR står inför nya utmaningar. Den svenska omställningsmodellen behöver anpassas och företag efterfrågar större proaktivitet.

Iteam har varit en självklar stöttepelare i projektet, och i ett arbetssätt som gör oss mer användarcentrerade. Som rådgivande konsulter kan jag lita på att de alltid tänker på projektets bästa före allt annat.

TRR är en aktör inom omställning och arbetslivscoachning. De öppnar dörrar till framtidens arbetsliv genom att stötta uppsagda tjänstemän på vägen mot en ny anställning, studier eller att starta eget företag. De hjälper även arbetsgivare som kompetensväxlar på grund av arbetsbrist. TRR har 35 000 anslutna medlemsföretag där totalt 950 000 tjänstemän arbetar.

Målet är att vägen från ett jobb till en annan positiv lösning ska vara så kvalitativ, effektiv och meningsfull som möjligt. TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden, arbetsgivarförbunden inom Svenskt Näringsliv och fackförbunden inom PTK. Läs mer på 

Vi hjälper TRR att ta en proaktiv roll på arbetsmarknaden och svara på kundernas behov om kompetensförsörjning. Detta kommer på sikt att resultera i en plattform där TRRs kundföretag kan ta del av hela TRRs erbjudande digitalt.

Case

Skatteverket

Skellefteå ansiktsigenkänning

Stella - Tjejjouren Väst

Matcha kontraktet

Vimla

TRR

Blir du nyfiken på våra case?

Christian Landgren

Nyfiken på vad vi kan göra tillsammans?

Följ oss

Besök oss

Kontakta oss